Nynorskordboka
uvilkårleg
прикметник
| однина | множина | ||
|---|---|---|---|
| чоловічий / жіночий рід | середній рід | означена форма | |
| uvilkårleg | uvilkårleg | uvilkårlege | uvilkårlege |
Значення та вживання
som skjer utan intensjon eller omtanke;
Приклад
- ei uvilkårleg rørsle;
- uvilkårleg måtte ho snu seg;
- ein blir uvilkårleg riven med
- brukt som adverb:
- regnet leidde uvikårleg til mindre uteleik;
- filmen minna ho uvilkårleg om barndomen hennar