Bokmålsordboka
skamklippe
verb
| infinitive | present | past | present perfect | imperative |
|---|---|---|---|---|
| å skamklippe | skamklipper | skamklippa | har skamklippa | skamklipp! |
| skamklippet | har skamklippet | |||
| skamklipte | har skamklipt |
| perfect participle | present participle | |||
|---|---|---|---|---|
| masculine / feminine | neuter | definite form | plural | |
| skamklippa + noun | skamklippa + noun | den/det skamklippa + noun | skamklippa + noun | skamklippende |
| skamklippet + noun | skamklippet + noun | den/det skamklippede + noun | skamklippede + noun | |
| den/det skamklippete + noun | skamklippete + noun | |||
| skamklipt + noun | skamklipt + noun | den/det skamklipte + noun | skamklipte + noun | |
Senses and Example Sentences
klippe så en skjemmer eller skader
Example
- skamklippe plenen;
- de skamklipte håret hennes
- brukt som adjektiv:
- skamklipt hår