Nynorskordboka
strang
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| strang | strangt | strange | strange |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubunden form | superlativ bunden form |
| strangare | strangast | strangaste |
Opphav
norrønt strangr; same opphav som streng (2Tyding og bruk
som har stram og bitter smak;
Døme
- det var slik strang smak på sausen