Nynorskordboka
skarp 2
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
skarp | skarpt | skarpe | skarpe |
gradbøying | ||
---|---|---|
komparativ | superlativ ubunden form | superlativ bunden form |
skarpare | skarpast | skarpaste |
Opphav
norrønt skarprTyding og bruk
- klar og tydeleg;
Døme
- skarpe andletsdrag;
- eit skarpt fotografi;
- dra ei skarp grense
- bitande, kvass (2
Døme
- skarp vårluft
- sterk, stikkande, svidande
- skarp lukt, lut, ost
- blendande, sterk
- skarpt lys
- gjennomtrengjande
- ha ei skarp røyst;
- ta ein skarp ein – ta ein dram med sterkt brennevin
Døme
- ha skarpt syn;
- ha eit skarpt øyre
Døme
- vere skarp;
- gjere det skarpt til eksamen – få framifrå karakterar
- som har kule, prosjektil
Døme
- skarpe skot;
- skyte med skarpt