Bokmålsordboka
barnlig
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| barnlig | barnlig | barnlige | barnlige |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubestemt form | superlativ bestemt form |
| barnligere | barnligst | barnligste |
Betydning og bruk
Eksempel
- barnlig glede