Nynorskordboka
stup 1
substantiv inkjekjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| eit stup | stupet | stup | stupa |
Opphav
av stupeTyding og bruk
- hopp eller sprang (1, 2) med hovudet framst
Døme
- han gjorde eit stup over kanten
- bratt fjellvegg;kant av eit stort djup
Døme
- stå på kanten av stupet
- stort, brått fall (7)
Døme
- aksjekursen gjorde eit stup under finanskrisa