Nynorskordboka
splitting
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei splitting | splittinga | splittingar | splittingane |
Tyding og bruk
- det å splitte
Døme
- splitting av familiar;
- det skjedde ei splitting av partiet
- splitta tilstand;innbyrdes usemje