Nynorskordboka
kjælen
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| kjælen | kjælekjælent | kjælne | kjælne |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubunden form | superlativ bunden form |
| kjælnare | kjælnast | kjælnaste |
Opphav
opphavleg ‘frostal’, av norrønt kala ‘gjere kald, frøyse’Tyding og bruk
- som gjerne vil kjæle eller kjælast
Døme
- ein kjælen hest
- om ord, tonar, handling eller liknande: som gjev uttrykk for eller vitnar om varme kjensler
Døme
- kjælne tonar;
- stryke med kjælne hender