Nynorskordboka
fauna
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein fauna | faunaen | faunaar | faunaane |
| faunaer | faunaene | ||
Opphav
av latin Fauna, gudinne for dyreverdaTyding og bruk
dyreliv i ei viss tid eller eit visst strøk
Døme
- faunaen i Noreg;
- rik fauna