Bokmålsordboka
konveks
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| konveks | konvekst | konvekse | konvekse |
Opphav
fra latin , opprinnelig ‘bøyd sammen (i endene)'Betydning og bruk
krummet utover;
motsatt konkav
Eksempel
- en konveks linse