Nynorskordboka
søndag, sundag
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein søndag | søndagen | søndagar | søndagane |
ein sundag | sundagen | sundagar | sundagane |
Opphav
norrønt sunnudagr; etter latin dies solis ‘soldag’Tyding og bruk
sjuande dagen i veka;
forkorta sø. eller su.
Døme
- søndag morgon;
- søndag 3. desember;
- søndag er helgedag