Nynorskordboka
blusse
blussa
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å blussaå blusse | blussar | blussa | har blussa | bluss!blussa!blusse! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| blussa + substantiv | blussa + substantiv | den/det blussa + substantiv | blussa + substantiv | blussande |
Opphav
av blussTyding og bruk
Faste uttrykk
- blusse opp
- byrje å brenne kraftig (att);
flamme opp- elden blussar opp;
- skogbrannen blussa opp att
- i overført tyding: kome kraftig til uttrykk;
bli meir intens;
auke- striden blussa opp