Nynorskordboka
kolikk
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein kolikk | kolikken | kolikkar | kolikkane |
Opphav
gjennom fransk colique, frå mellomalderlatin colica (passio) ‘liding i tjukktarmen’; frå gresk kolike av kolon ‘tjukktarm’Tyding og bruk
krampeliknande magevondt som kjem som anfall
Døme
- eit spedbarn med kolikk