Nynorskordboka
uforvarande
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
uforvarande | uforvarande | uforvarande | uforvarande |
Opphav
frå lågtysk ‘utan føregåande varsel’Tyding og bruk
- utan medvite føremål;
Døme
- ein uforvarande dytt;
- rive ned krukka uforvarande
- uventa, overraskande;
Døme
- kome uforvarande over nokon