Nynorskordboka
tidend
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei tidend | tidenda | tidender | tidendene |
Opphav
norrønt tíðendi n fleirtalTyding og bruk
noko (nytt) ein får vite;
melding, bod;
nytt, nyhende
Døme
- han kom med ei god tidend;
- avisa Firda Tidend