Nynorskordboka
slitasje
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein slitasje | slitasjen | slitasjar | slitasjane |
Opphav
frå nederlandsk slijtage; av same opphav som slite (2Tyding og bruk
- merke etter hard eller langvarig bruk;
Døme
- det var stor slitasje på maskinane
Døme
- dei merka slitasjen etter mange år med uvisse