Nynorskordboka
akseltrykk
substantiv inkjekjønn
aksletrykk
substantiv hankjønn eller inkjekjønn
kjønn | eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | |
hankjønn | ein aksletrykk | aksletrykken | aksletrykkar | aksletrykkane |
inkjekjønn | eit akseltrykk | akseltrykket | akseltrykk | akseltrykka |
eit aksletrykk | aksletrykket | aksletrykk | aksletrykka |
Opphav
jamfør trykk (3Tyding og bruk
del av samla vekt av eit køyretøy som fell på kvar aksel (3, 1)