Nynorskordboka
margin
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein margin | marginen | marginar | marginane |
Opphav
av latin margo, akkusativ marginem; same opphav som margTyding og bruk
Døme
- fylle opptakskravet med god margin;
- vinne tevlinga med klar margin
- skilnad mellom to summar, prisar eller noteringar