Nynorskordboka
hummar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein hummar | hummaren | humrar | humrane |
Opphav
norrønt humarrTyding og bruk
stort blåsvart krepsdyr av slekta Homarus
Døme
- fange hummar i teiner;
- bli raud som ein kokt hummar
Faste uttrykk
- hummar og kanariei blanding av likt og ulikt
- artikkelen var ei blanding av hummar og kanari